Undervisningens kvalitet, studiero och självförtroende lyfter mattekunskaper
Lärarens pedagogiska ledarskap och undervisningskvalitet påverkar både elevernas självförtroende och resultat i matematik, visar Lena Asp i en avhandling vid Göteborgs universitet.
I matematik skiljer sig kunskapsnivåerna mycket mellan olika elevgrupper, och skillnaderna har blivit större med tiden. En avhandling i pedagogik visar att läraren, dennes undervisningskvalitet och klassrummets äԻmiljö spelar en avgörande roll för att alla elever ska få möjlighet att lyckas, oavsett bakgrund.
Avhandlingen analyserar hur fjärdeklassare upplever sin lärares undervisning och sin äԻmiljö och hur det hänger samman med deras självförtroende och prestation i matematik.
Lärarens ledarskap viktigt för elevers äԻ
Lena Asp lyfter fram vikten av positiva klassrumsrelationer, lärarens ledarskap och tydlighet i undervisningen för elevers äԻ.
– Resultaten visar att lärarens pedagogiska ledarskapsförmåga spelar en avgörande roll för elevers äԻ. Varje klassrumssituation formas i samspelet mellan läraren och eleverna och ett lugnt, positivt och förtroendefullt klassrumsklimat är en grundförutsättning. När det är arbetsro i klassrummet kan läraren fokusera på att undervisa, förklara, omformulera, stötta, utmana och ge framåtsyftande återkoppling – detta stärker både självförtroende och prestation i matematik, säger forskaren Lena Asp, tidigare ämneslärare, förstelärare och rektor.
Självförtroende viktigare än bakgrund
Det är sedan tidigare känt att elevernas socioekonomiska bakgrund påverkar deras skolresultat. Men den aktuella avhandlingen visar att elevernas självförtroende i matematik har ett starkare samband med deras prestation i matematik, såväl för den individuella eleven som för hela klassen. Dessutom visar resultaten att hög undervisningskvalitet har en positiv påverkan på elevernas självförtroende i matematik. Detta tyder på att undervisning av hög kvalitet i en trygg undervisningsmiljö kan motverka negativa effekter av ojämlika förutsättningar.
– Klassens sammansättning har stor betydelse, både för individen och hela gruppens äԻ. I klassrum där många elever har lägre socioekonomisk bakgrund eller annat hemspråk än undervisningsspråket blir lärarens pedagogiska ledarskap och höga undervisningskvalitet särskilt viktiga, säger Lena Asp.
Tydliga skillnader mellan klassrum
Studien visar tydliga skillnader mellan svenska klassrum, både vad gäller undervisningskvalitet och elevsammansättning. Klassrum där majoriteten av eleverna har svenska som modersmål och kommer från resursstarka hem kännetecknas av högre prestationer och starkare självförtroende i matematik. I klassrum med större språklig och social variation är resultaten i genomsnitt lägre, och elevernas självförtroende i matematik svagare.
– Dessa skillnader speglar den skolsegregation som finns i dagens utbildningssystem. å staten, kommunerna och friskolorna har ett gemensamt ansvar för att stärka likvärdigheten och kompensera för elevers olika förutsättningar, mellan både skolor och klassrum, säger Lena Asp.
Tydlighet och struktur gör skillnad
Resultaten för Sverige visar att lärarens pedagogiska ledarskapsförmåga och undervisningskvalitet kan motverka de strukturella hinder som elever från studieovana hem ofta möter.
– När läraren tillsammans med eleverna bygger en trygg och positiv klassrumsmiljö stärks möjligheterna till undervisning av hög kvalitet. Det är särskilt viktigt i klassrum med stor variation i elevernas bakgrund, där behovet av stöd och anpassning ofta är större.
Vikten av rätt mätverktyg
Lena Asp har också undersökt hur formuleringen av enkäter kan påverka resultaten. Hon visar att negativt formulerade påståenden, som "Jag tycker inte att matte är roligt" och "Matematik är inte tråkigt”, kan vara svårare att tolka, särskilt för yngre elever. Denna typ av påståenden kräver både god läsförståelse och högre kognitiv förmåga. Dessutom visade analyserna att översättningen av enkäterna till svenska ibland skiljer sig i betydelse från originalet. Sådana skillnader kan leda till att resultaten blir missvisande. Därför är det viktigt att studier som bygger på enkätdata analyserar att frågorna i enkäterna verkligen mäter det man vill undersöka, till exempel hur motiverade eleverna är eller hur de upplever studieron i klassrummet.
Läs avhandlingen:
Så gjordes studien:
Lena Asp har analyserat svenska och nordiska fjärdeklassares resultat i TIMSS 2019 – en internationell studie som mäter elevers kunskaper i matematik och naturvetenskap.
Förutom provresultat innehåller TIMSS även enkäter där elever, lärare och rektorer svarar på frågor om sin bakgrund, skolmiljö, attityder och undervisning. I sin analys fokuserar Lena Asp på hur eleverna uppfattar lärarens pedagogiska ledarskap och undervisningens tydlighet, samt hur dessa faktorer hänger samman med elevers självförtroende och prestation i matematik.
Avhandlingen bygger bland annat på strukturell flernivåanalys, vilket är en metod som möjliggör att man undersöker både individuella elevsvar samt aggregerade elevsvar på klassrumsnivå, för att analysera skillnader mellan klassrum. Lena Asp har dessutom granskat hur frågekonstruktionen i TIMSS-enkäter kan påverka resultatens tillförlitlighet vid sekundäranalyser. Hennes resultat visar att negativt formulerade påståenden ofta kräver högre kognitiv förmåga och god läsförståelse.