Av԰

Bild
Gröna ängar, kossor på äng en sommardag, Ångermanlad
Ungkvigor i gräset, Ångermanland en sommardag.
Foto: Annelie Sjölander-Lindqvist
ä԰پ

Nya medel för forskningssatsning om matarv och motståndskraft på landsbygden

Publicerad

En forskargrupp ledd av Annelie Sjölander-Lindqvist, Göteborgs universitet, har fått medel från SLU/Uppdrag Landsbygd för att arbeta med en större projektansökan för ett forskningsprojekt med temat ”Från tradition till morgondag: kulturarvsdriven livsmedelsresiliens och livsmedelstrygghet på landsbygden, HERIDRIVE” (From Tradition to Tomorrow: Heritage-Driven Food Resilience and Security in Rural Areas (HERIDRIVE).

– Genom att dra nytta av historiska metoder, traditionell kunskap och kulturlandskap kan landsbygdssamhällen diversifiera livsmedelsproduktionen, återupprätta lokala livsmedelsnätverk och stärka socioekologisk motståndskraft, säger Annelie Sjölander-Lindqvist, docent vid Institutionen för globala studier och vice föreståndare för Centrum för kritiska kulturarvsstudier (CCHS) vid Göteborgs universitet.
 

Bild
Annelie Sjölander-Lindqvist
Annelie Sjölander-Lindqvist
Foto: Inez Lindqvist

Akut behov att stärka motståndskraften på landsbygden

Eskalerande geopolitiska spänningar och ökande geoekonomisk fragmentering understryker det akuta behovet av att stärka motståndskraften och självförsörjningen hos landsbygdens livsmedelssystem. En väg till ökad motståndskraft är att omformulera historiens och kulturarvets roll som värdefulla tillgångar. Dagens spänningar av en kombination med förlust av biologisk mångfald, klimatförändringar och demografiska förändringar, blottlägger kritiska sårbarheter i livsmedelskedjor på global, nationell och lokal nivå. 
 

Bild
ostar på rad i ostdisk
Lokala ostar i Jämtländsk ostdisk.
Foto: Wilhelm Skoglund

Landsbygdsområden är särskilt mottagliga för dessa störningar på grund av att de är beroende av bräcklig infrastruktur, åldrande och minskande befolkningar, samt direkt exponering för ökriser. 

– Projektet syftar till att undersöka hur kulturarvsbaserade strategier kan bidra till att säkerställa en tillräcklig och mångsidig tillgång på säker, hälsosam, prisvärd och hållbar mat i landsbygdsområden. Landsbygdsområden är ofta missgynnade områden, särskilt i kristider, menar Annelie Sjölander-Lindqvist som kommer att vara projektledare för HERIDRIVE.

Projektet kommer att betona inkluderande och samskapande metoder som engagerar både akademiska och samhälleliga intressenter. Detta kommer att uppnås genom en kritisk metod baserad på matarv, som syftar till att avslöja värdefulla kunskaper och erfarenheter från det förflutna och tillämpa lärdomar för att informera och stärka en motståndskraftig livsmedelsframtid på lokal, nationell och global skala.

– En workshop kommer att organiseras med viktiga partners för att tillsammans definiera kärnteman, forskningsfrågor och motiveringar för det föreslagna initiativet, säger Annelie Sjölander-Lindqvist. Jag ser fram emot att bygga vidare på tidigare egen forskning om gastronomi som resurs för landsbygdsutveckling för lokala livsmedelssystem som i kombination med CCHS styrkor har möjligheten att leda till ny spännande forskning.

Deltagare i HERIDRIVE fas 1
  • Annelie Sjölander-Lindqvist, fil.dr. Humanekologi & docent i socialantropologi, vid Institutionen för globala studier och vice föreståndare för Centrum för kritiska kulturarvsstudier vid Göteborgs universitet.
  • Daniel Laven, fil.dr. Institutionen för ekonomi, geografi, juridik och turism/European Tourism Research Institute (ETOUR), Mittuniversitetet.
  • Wilhelm Skoglund, docent Institutionen för ekonomi, geografi, juridik och turism/European Tourism Research Institute (ETOUR), Mittuniversitetet.
  • Claudio Marciano, Mediterranean University of Reggio Calabria, Italy.

Projektet är kopplat till Centrum för kritiska kulturarvsstudier (CCHS) och forskarnätverket #matarv vid Göteborgs universitet.