– Målstyrningen av skolan har en mycket längre institutionell historia än vad vi har tänkt tidigare eller vad forskningen tidigare har visat, säger Maria Jarl, forskare vid Göteborgs universitet.
MÃ¥lstyrning sedan tidigt 1900-tal
Tillsammans med kollegorna Magnus Hultén och Johan Samuelsson har Maria Jarl gått igenom ett omfattande historiskt material. Deras analys utmanar den utbredda föreställningen att målstyrning var något som infördes i den svenska skolan på 1990-talet.
– Det stämmer att målen från 1990-talet börjar användas på ett nytt sätt. De kopplas till betyg men också till krav på utvärderingar, systematiskt kvalitetsarbete och särskilt stöd. Men vi ser också att politiken har satt upp mål för utbildningen och undervisningen under lång tid, förklarar Maria Jarl.
En överraskande upptäckt var att målformuleringar för olika ämnen fanns redan i läroverksstadgan från 1905.
– Så för att ta studentexamen på den tiden så var du tvungen att uppnå vissa mål. Det har vi inte riktigt sett i forskningen innan, utan det är undervisningsplanen från folkskolan 1919 som brukar lyftas som det tidigaste exemplet.
Forskargruppen har även hittat exempel på hur mål har nämnts i metodböcker för lärare från tidigt 1920-tal och i lärarpress från samma tid. Här syns tecken på att lärare själva varit med och drivit fram etableringen av den statliga målstyrningen.
Ökad reglering trots retorik om frihet
Maria Jarl beskriver att regleringen av skolan har ökat kontinuerligt från sekelskiftet 1900 fram till idag, trots att 1990-talets reformer sjösattes med retorik om ökad frihet och avregleringar. Men bilden av den tidigare regelstyrningen behöver också nyanseras, menar hon.
– Jag har alltid haft med mig att 1962 års läroplan som kom med grundskolans genomförande var väldigt detaljstyrande. Men när man gräver vidare så visar det sig att mycket av det som stod där var anvisningar och rekommendationer, snarare än juridiskt bindande beslut som alla måste följa.
Maria Jarl pekar på en inneboende spänning i målstyrningssystemet.
– Tanken med målstyrning är att professionen ska ha större handlingsfrihet. Som lärare ska du ha större möjligheter att utforma undervisningen utifrån din professionella kunskap och lokala förutsättningar. Men med målstyrning följer ofta också resultatstyrning. För staten nöjer sig inte med att bara sätta upp mål, utan den vill också veta: Hur går det, når vi de här målen?
Idag står lärare och rektorer inför fler lagkrav än någonsin tidigare, och samtidigt har kontrollen av att skolorna når förväntade resultat ökat. Skolan har juridifierats, menar Maria Jarl.
Nyanserar en polariserad debatt
Ett av bokens viktigaste kunskapsbidrag är att den nyanserar bilden av hur skolan har förändrats under den undersökta 120 års-perioden. Maria Jarl menar att den historiska genomgången visar på en hög grad av kontinuitet:
– Debatten om skolan tenderar att vara polariserad, med starka åsikter om hur policyförändringar ska ha förändrat skolan i grunden. Men vår studie visar att det sällan rör sig om några tvära kast. Det är inte så svart eller vitt, helt enkelt.
Text: Kristina Modigh
